En ung seniortrupp som säsongen 2023 spelar i div 3A
Säsongen 2020 började truppen sin resa i div 5 och säsongen 2021 gick de obesegrade genom div 4 med hela 67-3 i målskillnad. Efter två säsonger med spelare från juniortruppen, startade IK Frej 2022 återigen ett separat damlag på seniorsidan. Nykomlingar i div 3 säsongen 2022 och avslutade med en andraplats i tabellen.

Intresserad av att provträna, kontakta Oskar Olson - oskar@ikfrej.se eller 070-436 22 06

Vi ses på Vikingavallen!

Vi öppnar nu upp för provspel inför säsongen 2024. Vi söker fler spelare till vårt duktiga och ambitiösa damlag. Vi är ett ungt lag med god stämning i gruppen både på planen och i vårt helt nya, egna omklädningsrum. Hos oss är individuell- och kollektiv utveckling i fokus. Vi tränar på Vikingavallen/Täby IP tre gånger i veckan under hela året. Vi har hög fart och bra kvalitet i träning. När vi tränar så tränar vi!

Vi erbjuder en trygg, utmanande och utvecklande miljö att utvecklas i under ledning av välutbildade och erfarna tränare. Laget kommer att spela i div 3 säsongen 2024, och har som ambition att vara med i det absoluta toppskiktet av serien.

Om du är nyfiken på att komma och testa på skickar du in om provspel enligt nedan. Det går även bra att höra av sig om man har några frågor om verksamheten.

Kontakta: oskar@ikfrej.se

Ange:

Namn
Personnummer

Mail

Telefon
Nuvarande klubb
Position

Bästa fot

Spets

Övrigt

Varmt välkommen med din anmälan

I serieavslutningen mot Ursvik såg vi länge fram emot att avsluta på topp, och därmed säkra tredjeplatsen i serien. Det siktade vi förresten på ända in i matchens sista minut, men problem uppstod längs vägen…

Sjukdomar, skador och nya helgjobb för många av våra unga spelare gjorde hastigt och lustigt att vi kom till spel med en matchtrupp bestående av endast 11 tappra spelare. Helt overkligt. Precis innan matchstart noteras dessutom att Amanda börjar halta. Inget allvarligt, tycks det…

Vi drar igång matchen och vi är litet passiva känns det som. Amanda linkar, men från sidan ser det ut som att det börjar släppa. Skönt. Ursvik spelar långt och vi försöker rulla, precis som väntat. Planen är svårspelad, lika såklart för bägge lagen, men vi gynnas definitivt inte av att det är svårt att få igång passningsspelet. Gradvis tar vi över mer och mer, och därför kommer det som en kalldusch att vi straffas för ett missat uppspel vilket leder till skott utifrån och 1-0 till Ursvik. Det tar oss ytterligare en kvart att börja sätta passningarna, vi missar för mycket istället för att ta hand om bollen med ett extra tillslag och på så sätt hitta mer av ett lugn i spelet.

I mitten av halvleken tilltar Amandas linkande igen. Hon kan långt ifrån göra sig själv rättvisa, vilket känns smärtsamt eftersom hon dagen till ära spelar centralt på mitten. Trots det gör hon nytta genom att smart spela på ett tillslag, samt att hon gör en kraftinsats i defensiven med att täcka yta. Med kvarten kvar landar Amelie snett och stukar foten kraftigt. Vi avslutar således halvleken med sisådär nio och en halv spelare.

I paus kollar vi Amanda och beslutar oss, trots att hon vill strida vidare, för att vila henne för att inte riskera att förvärra det som hände just innan avspark. Därmed är vi nere i nio spelare.

Laget formeras i en 4-3-1-formation; en variant som sällan skådas i seniorsammanhang. Vi beslutar oss för att jobba stenhårt för varandra. Att bli mer noggranna i passningsspelet. Och att lita på att vi, om vi håller tätt, ändå kommer att kunna skapa chanser via omställningar när vi väl bestämmer oss för att läge dyker upp.

Vi flyttar runt litet i uppställningen för att optimera våra möjligheter, och gör en efter förutsättningarna riktigt, riktigt bra halvlek. Hela laget står upp förnämligt, med våra mittbackar Lova och Julia som mest lysande stjärnor. De två var vassa redan i första, men andra var bättre ändå. Aggressivt när så krävdes, följsamt när det var rätt, och dessutom bra med bollen.

Framåt hände inte jättemycket första kvarten, men sedan började vi skapa lägen. Moa träffar ribban. Där tänkte någon kanske att detta skulle bli vår enda chans, och det tog kanske 7-8 minuter därefter innan vi verkligen började pressa på. Under matchens sista fjärdedel driver vi på framåt. Vi är nära gång på gång. Ett antal hörnor skapas, utöver ett par bra lägen vi faktiskt tror ska innebära mål. Ida jobbar hårt, och Clara likaså, och ser dessutom väldigt vassa ut. Men, inget mål.

Ännu en hörna i minut 82 – och underbart, Clara knoppar snyggt in den. Så otroligt starkt, med två spelare färre. En poäng ger oss dessutom tredjeplatsen!

Ursvik skaffar sig hörna i minut 86. Vi tycks få bort den, men efter ett par studsar når den en motståndare i straffområdet. Ridå ner, 2-1 till hemmalaget. Vi gör ett försök att resa oss igen sista tre minuterna, men uddamålsunderläget står sig.

Efter matchen gratulerar ett antal av Ursviksspelarna oss till en strålande insats. En bragd av oss att stå upp så mot Ursviks 15 spelare… Men oj så tungt att behöva tappa till 1-2 precis i slutet efter den smått omöjliga andra halvlek vi presterade.

Stort tack till samtliga 11 spelare. Var stolta över er arbetsinsats! Tapperhetsmedalj till Amanda som vi fick tvinga av planen i paus, och som sagt, ett extra omnämnande till Julia, Lova och Clara för strålande insatser, inte minst under de sista 45 minuterna.

Därmed slutade årets säsong med en fjärdeplats i serien. Vi har precis som ifjol visat att vi är ett topplag. När vi är som bäst är vi riktigt starka. Även om vi har en högre lägstanivå än ifjol behöver vi lära oss att undvika de djupa dalar vi ibland hamnar i, vilket främst kan undvikas genom att spela litet enklare. Att bli ännu starkare fysiskt är en annan del – något vi dock förbättrat avsevärt under året.

Tack till motståndare, domare och publik för 2023. Nu väntar fortsatt träning och någon omgång i Victoria Cup under senhösten, innan vi sätter siktet mot 2024.

I söndags den 1 oktober var det dags för den match vi siktat på under många veckor – möjligheten att försöka ge seriesuveränen Lindhagen säsongens första förlust.

Söndagen dessförinnan, den 24 september, har jag fått återberättat att vi gjorde en tämligen svag insats men ändå lyckades bärga segern borta mot Vasastan. 4-2, efter 1-1 i paus. Först sista halvtimmen gick vi ifrån till 3-2 respektive 4-2 – ännu en påminnelse om att matcher måste spelas och utkämpas, att inställning trots allt i alla lägen är a och o. Oavsett tabellplacering. 

Och därmed går vi raskt över till matchen mot Lindhagen. Där hade vi verkligen rätt attityd. Efter tio jämna minuter där inte minst Lindhagen stod för några fina långa spelvändningar upplevde vi att vi tog över taktpinnen mer och mer. Tuffa närkamper och resolut spel från båda sidor. Vi försökte också spela med större felmarginal än normalt med tanke på Lindhagens förmåga att straffa oss (vi upplevde att de satte varje läge mot oss i våras, trots storspel av vår målvakt Ella).

I sjuttonde minuten kom vi fram till vänster. Höstens suverän Ida Hedstad hittar till Clara Henriksson, som i sin tur spelar till Alice Hanski. Alice kroppsfintar sig förbi den sista försvararen och sätter iskallt bollen i bortre gaveln. Kul för Alice att både göra en riktigt bra match och redan där kröna den med ett snyggt mål – Alice kan utan tvekan sägas vara årets överraskning i IK Frej dam.

Resten av halvleken är en kamp mellan två starka lag. Vi fortsätter skapa lägen och tycker vi ligger närmre 2-0 än vad Lindhagen är att kvittera, men med ca fem minuter kvar av första halvlek sätter deras snabba och distinkta toppforward 1-1, vilket står sig in i pausen.

Vi går ändå ut till andra med en positiv känsla. Första tio minuterna är vi stressade, delvis sannolikt pga några rockader positionsmässigt. Därefter sätter det sig och vi har ett fint grepp om matchen. I minut 62 sätter så matchens gigant Ida Hedstad 2-1 på retur efter fint förarbete och skott av Ingrid Norwald. Vi bör sedan punktera matchen vid något av de många fina lägen vi spelar till oss under den närmsta tjugominutersperioden. Så sker dock inte, vilket gör att det blir en spännande avslutning av matchen. Vi sliter vidare och rider ut stormen. 2-1 till Frej!

Tack till Lindhagen för intensiv och bra match. Lindhagen hade inte samma spets som våras, samtidigt som vi gjorde en avsevärt bättre laginsats idag än då. Totalt sett är Lindhagen värdiga serieledare och vi gratulerade dem efter matchen till en fin säsong! 

För vår del väntar nu avslutande match borta mot Ursvik. De visade att styrka och rutin kan slå vår fart och vårt bollrull när de besegrade oss i premiären. Nu ska vi ge dem en riktig kamp i sista omgången. En poäng ger oss tredjeplatsen i serien. Nu kör vi!

Följ oss gärna på plats på Ursviks IP kl 14:00 imorgon söndag. Forza Frej!

Bilden är förresten tagen under segersången i söndags - vi hoppas få höra den en gång till i årets seriespel. 

Söndagen den 10 september fick vi, i återvändande sensommarvärme, besök av Spånga. Vårsäsongens bortamatch var en fysisk batalj, en tuff kamp på en ojämn plan där lagen delade på poängen. I tabellen parkerade våra damer på fjärde plats inför avspark, med just Spånga placeringen bakom. Vid seger skulle de knappa in vårt försprång till en poäng.

Denna söndag tog vi efter jämna första fem minuter greppet om matchen, och höll det faktiskt sedan hela vägen in mot slutsignalen. Vi blev mer och mer noggranna i passningsspelet, och började skapa lägen. Efter tio minuter fick Moa A tag på bollen mitt på Spångas planhalva. Hon avancerade ett antal meter och kunde fint finna Ida H på fötterna med friläge som följd. Ida rundade snyggt målvakten och satte 1-0. Tvåan kom i mitten av halvleken när Ingrid fann nämnda Ida H. Två gånger. Först med en längre boll ut mot vänster. Ingrid följde med upp och fick bollen åter från Ida, väggade i retur varpå Ida var i skottläge. Hon fintade ner sin back och satte sedan tvåan. Trean kom fem minuter senare där Ida kom djupt in i straffområdet och retfullt enkelt kunde ge Clara öppet mål med en nätt passning snett-inåt-bakåt.

3-0 stod sig in i halvtidsvilan. Vi upplevde att vi var starkare, och ville i paus främst poängtera att vi inte skulle tappa fokus. När fyran kom redan efter fyra minuters spel av andra kände nog båda lagen att det var spiken i kistan denna eftermiddag. Målet kom förresten av att Ida B snyggt bröt bollen direkt efter ett Spångainkast högt upp i banan. Ida spelade in till Ingrid som drog sig in i banan och fick till ett högt lobbskott med vänstern. Otagbart, ribba in i bortre hörnet. Femman kom drygt fem minuter senare när Clara satte sitt andra, ånyo framspelad snett bakåt av Ida H. Ytterligare fem minuter därpå bröt Moa A ett uppspel. Hon hittade Ida H på ett tillslag, som gjorde detsamma med Ingrid. Alla, utom Ingrid, trodde nog att bollen var aningen för brant. Några snabba steg gjorde att hon ändå snappade upp bollen. Hon vände därefter bort sin back och satte bollen i taket ännu en gång, nu dock i närmsta hörnet. Stiligt!

Därefter gick tempot gradvis ner. Inte så konstigt då vi hade 6-0 med halvtimmen kvar. Samtidigt värt att betona att det var helt stabilt även fortsättningsvis, inklusive att chanser skapades av oss. Sjuan kom med dryga tio minuter kvar. Uppspel från Julia till Ingrid. Ingrid direkt tillbaka till Julie, som fann Ida H som i sin tur sätter bollen till Ingrid. Hon tar några meter och drar till med högern från distans, Bollen går i ribban och ner i backen. Vem går på returen om inte säsongsdebuterande Amelie som utan att tveka lägger in bollen i mål. Härligt, och hjärtligt välkommen tillbaka Ame!

7-0 blev också slutresultatet. Tack till domare och motståndare för trevlig match. Denna gång kom inte Spånga upp i samma nivå som senast. Samtidigt som vi gjorde det klart bättre nu. Extra beröm till Julia L för lugnt, resolut och stabilt mittbacksspel, till Moa A som verkligen trivdes i sin nygamla roll på det inre mittfältet och därifrån kunde hitta fina genomskärare och direktpass, och till Ida Hedstad på topp som fortsatt är i fantastisk höstform och verkligen visar vägen. Egentligen borde ännu fler nämnas, det var en gedigen insats från hela laget IK Frej. Men visst, utöver de nämnda och målskyttarna vill jag även ta hatten av för vikarierande målvakten Tilda. Inte mycket att agera på denna gång, men, tack för att du på nytt hjälpte oss i Ellas frånvaro.

Söndagen den 17 september var spelfri eftersom Marieberg uteslutits ur serien, vilket gör att nästa match för Frejs damer inte går av stapeln förrän söndagen den 24 september då laget åker till Kungsholmen och Stadshagens IP för att möta Vasastan. Tag gärna plats bland Frejvänner på läktaren kl 1600. Tyvärr är inte jag på plats då pga resa i jobbet, så de småländska tillropen från sidan blir färre.

Vid pennan Per, och bakom kameran Eva-Lotte 

Då är matchskribenten åter bakom tangenterna, efter visst fokus på annat än fotbollsskriverier. Hur nu det är möjligt??!!

Nåväl. Tre matcher, och sju poäng, att summera: Kungsängen – Frej 0-6, Frej – Dalhem 2-2 respektive Essinge – Frej 1-4. 

Tar vi dem i kronologisk ordning hamnar vi först på söndagen den 20 augusti, då vi bortabesegrade Kungsängen på deras fin-fina naturgräsplan. Slutresultatet skrevs till klara 6-0. Vi tog tag i matchen direkt och jag tror att samtliga på och runt planen kände att det var en tidsfråga innan bollarna skulle börja rulla in. Mängder av chanser skapades, och inte minst vår toppforward Ida Hedstad visade genast att denna match bara skulle vinnas. Agnes var också inblandad i massor, och det var rejält i underkant och smått overkligt att det bara stod 1-0 i paus, ett mål av nämnda Ida snyggt assisterad av Tyra.

Vi betonade i pausen vikten av att ånga på, att fortsätta, att inte slappna av. Trots den stora överlägsenheten är en uddamålsledning alltid skör, och motståndarmålvaktens långa utsparkar kan leda till farligheter om vi brister i koncentration. Tjejerna tog fasta på det vi kommit överens om. Chanserna fortsatte radas upp, men det tog en god stund innan 2-0 äntligen kom. Och därefter rullade bollarna in i strid ström. 2-0 av Clara framspelad av Ingrid, 3-0 av den sistnämnde assisterad av Erika. Fyran av Ingrid på pass från Ida, och vid femman fullbordade Ingrid sitt äkta hattrick utan assist. 6-0 till sist som sagt, där Agnes slutligen rättvist fick komma med i målprotokollet.

Alla gjorde en fin insats, verkligen. Inte minst andra halvlek. Snygga mål, när de väl kom. Extra fina insatser av ytterbackarna för dagen Julia och Amanda, samt hårt arbetande Ida och Agnes framåt. En spelare som gör tre mål och två assist och heter Ingrid måste naturligtvis också lyftas. Tack också till Kungsängen som stred tappert.

Därefter lördagen den 26 augusti, en match jag själv inte kunde se live (där dessutom videoupptagningen nere på Vikingavallen tyvärr inte fungerade). Det var hursomhelst toppkonkurrenten Dalhem som kom på besök. 2-2 slutade denna drabbning, och så beskrivs matchen av alla jag dryftat den med. Ännu en match tog Ida Hedstad initiativet från )start, och via en snygg individuell prestation satte hon snabbt 1-0. Glädjen blev dock kortvarig, bara två minuter senare kvitterade våra gotländska motståndare. Redan i den 16e minuten gjorde de dessutom 2-1, men nu var det vi som snabbt kvitterade till. 2-2 av Ingrid framspelad av Clara. När detta skedde återstod ungefär tre fjärdedelar av matchen.

Trots att vi är bra på att lugnt och metodiskt rulla boll så kom vi inte riktigt igång denna lördagseftermiddag. Givetvis kan det också tillskrivas ett tufft och aggressivt försvarsspel från motståndarna, som satte press på oss högt upp i banan. Men, tydligt är att spelare, tränare och publik är eniga om att vi faktiskt inte riktigt kom upp i den nivå vi önskar denna gång. Positivt såklart att vi inte ger oss. Vi kör på ändå in i kaklet, och har faktiskt två farliga hörnor i matchens absolut sista övertidsminut. Men, det slutar 2-2, vilket enligt uppgift får sägas vara ett rättvist resultat. Ska vi besegra Dalhem hemma på Vikingavallen behöver vi vara bättre på att spela vårt eget spel – en sak att lägga på minnet inför nästkommande säsong. Ett extra omnämnande förtjänar helt klart Ida H, men också comebackande Vilma. Tack Dalhem för besöket – det är imponerande att prestera under lagets ständiga långresor till fastlandet för seriematcher.

Avslutningsvis i denna matchrapportskavalkad har vi då senaste söndagens match borta mot Essinge IK. Knappt hade matchen startat förrän hemmalaget hade chockat oss. En boll i djupet skarvades fram med friläge och mål som följd. Vår målvakt Tilda Nilsson chanslös -  inte den start varken hon eller laget förväntat sig. Det tog oss 10-15 minuter att vakna till, men sedan tog vi taktpinnen. I första halvlek mest via kamp och individuella prestationer, i andra mer och mer via ”vårt” eget metodiska spel.

Det återspeglas även när vi tittar på målen. Vår kvittering görs av Ingrid som dribblar sig igenom försvaret efter knappa 20 minuter. 2-1 kommer när Ida H tajmar en djupledslöpning utmärkt och Moas boll kommer perfekt. Skönt att gå till vila i ledning. Andra halvlek som sagt snäppet bättre igen. Tidigt i densamma gör vi något vi pratat en del om efter sommaruppehållet, nämligen mål på hörna. Ingrid slår in den mot första ytan där Erika i kamp med två Essingeförsvarare tillsammans med dessa ser till att böka in bollen i mål. 3-1, härligt. Fyran kommer med ca tio minuter kvar – Ingrid på klassisk passning snett-inåt-bakåt av Amanda. Den sistnämnda gjorde förresten en riktigt fin insats och hade två ramträffar och ytterligare vassa avslut på mål – låt oss hoppas att utdelningen kommer i nästa omgång istället.

Essinge gör en bra match, och vi är sett till densamma överraskade av deras knappa poängskörd hittills under säsongen. Fler poäng är definitivt i vardande om de fortsätter som mot oss. Frejsegern dock rättvis, och spelare och ledare tycker nog ändå att den kunde varit något mål större… Värt att poängtera avseende Frej är att Tilda gladde oss alla med att ta plats mellan stolparna nu när Ella blivit förkyld, samt att Emily gjorde sin första halvlek för säsongen. Kul x 2!

Härnäst väntar match hemma mot svåra Spånga nu på söndag den 10 september. Avspark hemma på Vikingavallen kl 18. Vi ses!

/ Per Aronsson